Intervju med Claire Williams, Donut Safety Systems

För Donut Safety Systems handlade arbetet aldrig om utrustningen. Det brittiska företaget har nästan ägnat fyra decennier åt en krävande nischkompetens, personligt kontrollerad nedfirning för nödevakuering, och byggt sin verksamhet på de relationer som följer efter försäljningen. När det var tid att fundera på ägarskap var det viktigaste att hitta en ägare som förstod detta och inte hade något intresse av att ändra det. Detta fan man i Bergman & Beving.

Donut Safety Systems utvecklar och levererar personliga nedfirningssystem för nödevakuering, som används i några av de mest krävande offshore- och landbaserade miljöer som finns, från offshoreplattformar och lyftkranar till kryssningsfartyg. Med bas i Aberdeen har företaget under närmare fyrtio år byggt upp sitt rykte för evakueringslösningar till havet, ett arbete som ger dem en plats vid bordet tillsammans med de högsta beslutsfattarna inom hälsa och säkerhet, som har ett verkligt problem att lösa.

Relationen är verksamheten

Det som skiljer Donut från mängden är inte i första hand produkten, utan sättet man ser på ansvaret bakom den. När ett kontrollerat nedfirningssystem installeras på en plattform eller ett fartyg är det någons ansvar att se till att det fungerar när det verkligen gäller, och i den här branschen finns ingen marginal för misstag. Generalistleverantörer är byggda för att leverera beställningar, skicka utrustningen och gå vidare. Så har Donut aldrig arbetat. För Donut är själva försäljningen bara starten, och det är i den efterföljande utbildningen och besiktningsservicen, levererad direkt eller via betrodda globala partner som håller samma standard, som relationens verkliga värde uppstår.

"Den personliga nedfirningsanordningen är ingången. Relationen är verksamheten," säger Claire Williams.

Det synsättet styr vilka personer företaget rekryterar. Allt börjar med integritet, som i säkerhetskritiskt arbete inte går att förhandla om, och därefter en balans som är svårare att hitta: människor som respekterar det som nästan fyra decenniers kundförtroende har byggt upp, men som samtidigt har den rastlösa nyfikenheten att fråga sig om det finns ett bättre sätt att betjäna en kund eller nå en ny marknad. Kulturen binder ihop allt, den vardagliga verkligheten i hur man behandlar varandra, sina kunder och det ansvar som arbetet innebär.

Att hitta rätt hem

Trots all denna styrka låg den verkliga begränsningen inför Bergman & Beving inte i marknaden eller produkten, utan i den takt företaget var berett att röra sig i. Ett skifte i ägande och ledningens fokus har ändrat på det, och samtalet handlar nu om att bygga för tillväxt samtidigt som man värnar om det arv och rykte som nästan fyra decennier har skapat.

Donut byggdes upp av en familj, och när det var tid att lämna över den var den viktigaste frågan aldrig bara vad företaget var värt. Frågan var om det som byggts upp skulle respekteras, skyddas och föras vidare. Bergman & Beving stack ut just eftersom de förstod exakt detta. Där vissa köpare förvärvar företag som Donut och genast letar synergier som späder ut specialiseringen, gör B&B tvärtom: man förvärvar specialistbolag med starka positioner och verklig expertis och ger dem plattformen att växa, utan att montera ner det som en gång gjorde dem framgångsrika. Samtal med andra ledare som redan driver verksamheter inom koncernen, innan affären var i hamn, gjorde att en till synes obekant modell kändes rätt.

"De köper företag för hela deras livstid, inte för att integrera, inte för att plocka russinen ur kakan, inte för att sälja vidare," säger Claire Williams.

Grundarfamiljen kunde kliva åt sidan i vetskap om att arvet var i trygga händer, och den nya ledningen kunde ta verksamheten vidare med det stöd och den stabilitet som krävs för att växa. Ledarna behåller friheten att driva sina egna bolag, men får samtidigt verkliga möjligheter att dela kunskap och lära av varandra, i stället för att tvingas in i en central struktur bara för strukturens skull. Genom allt detta förblev Donut Donut.